Allt för ofta tänker jag att den och den vore nog intressant att lyssna på som sommarvärd i radio, för att sedan glömma bort att lyssna på programmet. Numera finns det ju play-versionen att lyssna på i efterhand vilket ökar chansen att jag lyssnar.
Daniel Sjölins program hade jag planerat att lyssna på då jag tänkte att hans svada brukar vara underhållande. Igår kväll tog jag igen programmet via SR-appen och blev överraskad av hur bra det var. Jag hade förstått att många hade uppskattat det och jag förstod varför. Temat var ansikten och det handlade oväntat mycket om politik, bl.a. framväxten av populistiska, främlingsfientliga partier som NyD och SD. Uppvuxen i samma generation som Sjölin kunde jag känna igen mig pinsamt mycket i hur man reagerade på Ian och Berts budskap.
Ett budskap i programmet var betydelsen av humanistisk kultur och mångfald som ett motmedel mot allt för stor tilltro till auktoriteter och populism. Jag kan bara uppmana fler att lyssna på programmet som man hittar här. Om inte annat är det värt det bara för att lyssna till den sjölinska språkekvilibrismen!
15 07 2012 kl 9:25 e m
Måhända också för att hitta gubbstrutten i sig. Man som kvinna. Jag tyckte mycket om att lyssna och gillar verkligen Playappen.
16 07 2012 kl 3:50 e m
Ja, det kan vara bra att hitta sina olika sidor