Mitt i natten är Jamie nära att köra på en clown som står mitt i vägen. Efter att ha hittat en påse med suspekt innehåll har han fler clowner efter sig som inte verkar skämta. Hans hem blir sönderslaget och han får en uppmaning att få clownerna att skratta inom 48 timmar. En ofrivillig audition som leder till ett oväntat karriärbyte, från dörrvakt till clown. Cirkusen som drivs av bröderna Pilo visar sig vara en kaotisk plats på väg till andra världar, men ser på ytan ut som en vanlig cirkus med alla tillbehör. Jamie befinner sig i ett limbo där det gäller att utföra sin roll och följa order för att få en någorlunda dräglig tillvaro och slippa döden, eller något ännu värre.
Jamie stirrade ner och försökte låta bli att föreställa sig att hans eget ansikte skulle bli lika svårt tilltygat som det som låg och blödde vid hans fötter. Han visste inte alls hur han skulle reagera på det här. Han antog att det bästa vara att hålla munnen stängd och vänta på att situationen på något sätt skulle klarna. Säkerligen skulle någon när som helst berätta för honom att han var med i ”Dolda kameran”, offer för ett ovanligt dyrt radioskämt, föremål för ett sociologiskt experiment, vad som helst.
Cirkus Pilo är en surrealistisk skräckfantasi med influenser från Lovecraft, Stephen King m.fl. Elaka clowner är numera en ganska klassisk skräckfigur och fungerar bra som arketyp för förklädd ondska. Jamie utvecklas också till en Dr. Jekyll/Mr. Hyde på cirkusen. Sminket som clownerna använder förvandlar dem till värre kopior av sig själva. Berättelsen känns allegorisk och skulle kunna handla om människor i ett kaotiskt och fascistiskt samhälle. Associationerna kan också gå till krig där personer mer eller mindre hamnar ofrivilligt, tar på sig uniform och blir något annat, gärna med lite hjälp av stimulantia. Döden finns nära inpå och man trubbas av när det gäller mänskligt lidande, lyda order blir ett sätt att både ta sig uppåt och ha ryggen fri.
Det visar sig att cirkusen har en mycket negativ inverkan på den riktiga världen. Genom små ondskefulla attacker kan den sätta igång händelseförlopp som blir katastrofala för mänskligheten. Som i alla hårt styrda samhällen finns det en motståndsgrupp som vill bryta cirkusens makt och dess inflytande över världen. Jamie kommer också i kontakt med dessa frihetslängtande personer som finns i alla de grupper som utgör cirkusen. Hans dubbla personlighet blir emellertid ett problem för hans pålitlighet.
Surrealismen i berättelsen gör att man som läsare inte blir särskilt skrämd av den direkta historien. Däremot fungerar allegorin och den manar till eftertanke kring mänskligt beteende. Elliott vann med denna debutbok en författartävling i Australien, det är verkligen inte svårt att förstå varför. Hur mycket av Elliotts egna erfarenheter av ett liv med diagnosen schizofreni som ligger till grund för berättelsen vet jag inte, men det är en trovärdig skildring av en person med dubbla personligheter i en psykotisk värld.
Denna recension har tidigare publicerats på bokbloggen.com 2009
