Mässan är fullbordad!

Jag höll nästan på att missa seminariet med Amanda Hellberg när trängseln gjorde det svårt att ta sig fram på mässgolvet. Men jag lyckades ta mig in och lyssna till samtalet om oknytt och andra väsen som befolkar hennes bok Jag väntar under mossan. Lite starstruck blev jag nog också efteråt när jag tog ett kort med en av mina favoritförfattare… Tydligen sa jag något om att mässan är fullbordad efter mötet.

Nu håller jag tummarna för att Hellbergs skrivande lossnar igen. Hon berättade om sin nästa roman som blir en ny Maja Grå-berättelse. Det ser jag fram emot även om man tydligen kommer få vänta tills nästa höst…

 

Mossan deluxe

Visst är det kul när man får böcker med lite extra tingel-tangel! Visserligen kan man få misstankar om att man använder lite lull-lull för att dölja kvaliteten på boken. När det gäller Amanda Hellbergs nya ungdomsroman Jag väntar under mossan är det verkligen inte så att något behöver döljas. Det är precis så bra som man kunde hoppats! Min recension på boken kan man läsa på Litteraturmagazinet.

Tonårsläsning

Eftersom jag inte direkt läste någon ungdomslitteratur i tonåren utan istället gick rakt på vuxen skönlitteratur så försöker jag nu ta igen lite av det. På Litteraturmagazinet har det startats en utmaning att läsa ungdomslitteratur under maj månad. Dessutom har Lyran en tematrio där man kan tipsa om bra ungdomslitteratur. Jag har tänkt försöka hinna med åtminstone två ungdomsböcker denna månaden. Årets bästa läsning hittills var Cirkeln och nu är del två i Engelsforstrilogin, Eld, på väg och den lär jag kasta mig över ganska snabbt. Amanda Hellberg ger ut sin första ungdomsbok, Jag väntar under mossan, och den har jag höga förväntningar på. Dessutom finns det flera ungdomsböcker i bokhyllan av en annan favoritförfattare, Johanna Nilsson. I utmaningen har jag satt upp målet att hinna med två ungdomsböcker i maj och det tror jag kan uppfyllas.

Tistelblomman – Amanda Hellberg

Hemska tapeter. Ja, det är inte vårt gamla gästrum det handlar om utan om ett nedgånget, hemsökt hus på det skotska höglandet. Maja Grå har flyttat till detta renoveringsobjekt som heter Tistelblomman, tillsammans med partnern Jack. I den fridfulla miljön ska de hitta inspiration för sina respektive konstnärliga karriärer. Maja som har förmågor att se och höra sådant som de flesta andra inte märker av, känner att det är något i huset som stör. Bland annat är det något i tapeterna…

I byn Barnick som ligger närmast Tistelblomman är det ingen som vill ha med huset att göra. Gamla legender om osaliga andar förknippas med platsen och det finns en historia om en gammal skådespelerska som tappade förståndet och dog i huset. Förutom Maja visar det sig att Tistelblommans ägare har en son, Adrian, som också har speciella förmågor. Frågan är om de tillsammans kan befria det som hemsöker huset. När Jack åker till Paris för att förhandla om en utställning går strömmen för Maja. Dessutom har hon en verklighetstrogen dröm där Jack bedrar henne och hon bestämmer sig för att lämna honom och huset bakom sig. Att förlora det hon uppnått i livet med Jack är något som skrämmer henne mer än ett gammalt spökhus. Men hon inser att de hemligheter som de har för varandra inte är något hon kan stå ut med och via ett erbjudande om nytt jobb uppenbarar sig ett tillfälle att fly.

Det är något med Hellbergs berättande som hela tiden stegrar spänningen. Under första halvan byggs historien upp och man känner att det är en skaplig läsning. Sakta men säkert sugs man sedan in i rysligheterna och nästan utan att vara medveten om det märker man plötsligt att man håller bokpärmarna i ett hårt grepp. Språket används på ett ganska korthugget men effektivt sätt för att skapa miljöer och karaktärer som bidrar till en kuslig helhet. Styggelsen håller jag fortfarande som Hellbergs bästa hittills, men Tistelblomman hamnar nog på en god andraplats!

Tack till enligt O som skickade vidare sitt recensionsexemplar!

Tistelblomman dominerar

2011 var året då jag blev förälskad i Maja Grå. Amanda Hellbergs debut Styggelsen gjorde att jag föll pladask. Uppföljaren Döden på en blek häst kom inte riktigt upp i samma rysarklass, men var en stabil roman. Idag märktes det tydligt i min reader att det var recensionsdag för tredje boken om Maja; Tistelblomman. Att döma av de översvallande omdömena så har Hellberg lyckats ännu en gång! Därför är nu längtan stor efter att få ett exemplar av hennes nya verk.

Här är några av recensionerna:

Fiktiviteter
Calliope Books
Dark Places
enligt O
Aftonbladet

Årsbästalistan 1-10

Förra årets lista toppades av Under the Dome, Igelkottens elegans och Händelser vid vatten. Snart kommer årets medaljörer presenteras, men vi börjar på plats 10…

10. Ett land i gryningen av Dennis Lehane. Deckarförfattaren skrev historia och gjorde det mycket bra om klasskamp och tidigt 1900-tal i Boston.

9. Darling River av Sara Stridsberg. Jag läste också Lolita innan jag började på Stridsbergs mörka version av Nabokovs klassiker. Språkligt överträffade hon förlagan!

8. Horn av Joe Hill. Mycket religiös symbolik i denna bok om mannen som vaknar upp med horn i pannan och får reda på andras mörka hemligheter. Dessutom får han veta vem som låg bakom det mord på hans flickvän som han själv misstänkts för.

7. Jurtjyrkogården av Stephen King. En omläsning av en av Kings bästa som höll. Även här är det en hel del religiös symbolik när Louis Creed begraver döda på indiankyrkogården som återvänder…

6. Amerikanska gudar av Neil Gaiman. Det verkar som om religiös symbolik blev ett tema för i år. Gaiman blandar alla möjliga myter och figurer i en strid om världen där gudarna har lämnats i ett utanförskap av de människor som en gång tog dem till Amerika. Mitt i allt hamnar en gammal fängelsekund och amatörmagiker, Shadow, som får en avgörande betydelse.

5. Springkällan av Kerstin Ekman. Andra delen i sviten om kvinnorna och staden var en otroligt skarp skildring av 1910-talets Sverige, med klasskamp, rösträttsreform och övergång till ett modernt industriland.

4. Drood av Dan Simmons. En berättelse i salierisk anda där författaren Wilke Collins berättar om de sista åren i Charles Dickens liv. Den mystiske Drood som Dickens söker upp och blir besatt av, bär namn av Dickens ofullbordade kriminalroman. Han är som ett spöke för Collins och frågan är hur verklig han är.

Nu är det spännande…

3. Ghost Story av Peter Straub. En modern spökhistoria som höll mig i ett järngrepp med flera klassiska ingredienser. Straub brukar anses som den intellektuelle skräckförfattaren och det bekräftas med denna underbara rysare!

2. Blonde av Joyce Carol Oates. Den fiktiva biografin om Norma Jean Mortensen, dvs. Marilyn Monroe, gjorde Oates till en av mina absoluta favortiförfattare. Hennes livfulla porträtt av en osäker person och superkänd skådespelerska är helt fantastiskt!

1. Styggelsen: skräckroman av Amanda Hellberg. Årets höjdare och jag citerar mig själv: Skräck av hög klass, så där så att man snubblar på orden av att själva läsningen blir så intensiv. Större delen av boken slukades i en sittning och efteråt, läslycka! En skräckis om tankeläsning och illusioner som är fasansfull och perfekt! Hellberg är en ny personlig favorit och kanske blir hennes tredje roman hamna högt upp på 2012 års lista?

Krafsar och vill hem – Amanda Hellberg

När man upptäcker att Amanda Hellberg har släppt en julrysare, den känslan! Väntar man då på att den rätta julkänslan med ljus och snö ska infinna sig innan man läser den? Nej, man kastar sig över den, laddar ner och slukar i en tugga. Underbart är kort och man vill ha mer, men får helt enkelt vänta på nästa roman.

Jenny flyttar till ett hus efter det att hon har förlorat Fredrik. Något vill ha hennes uppmärksamhet, krafsar och vill in… Det är spökigt, suggestivt och en klassisk kort julrysare som gör sitt jobb, dvs skrämmer skiten ur en för ett litet härligt ögonblick!

Dessutom är e-boksdebuten avklarad, det var bättre än väntat. Att läsa noveller i det formatet funkar riktigt bra, då man läser allt i ett svep. Eftersom jag inte har någon riktig platta utan bara läser i iPhonen tror jag dock att det får vänta med romaner.

Döden på en blek häst – Amanda Hellberg

Maja Grå kommer till England med två syften; att höras av polisen i Brighton som undersöker hennes försvunna mammas död samt att påbörja sin utbildning i Oxford i narrativ illustration. Polismannen Stephen King (!) inser att Maja besitter förmågor som inte alla människor har. Dessa förmågor gör att hon återupplever moderns död och dessutom känner av hennes närvaro.

Efter förhöret i Brighton åker Maja till Oxford där hon träffar sin nya rumskamrat Nikita. De får dela rum i en gammal byggnad som hör till Oxford universitet. I samma korridor skedde några oförklarliga dödsfall i mitten på åttiotalet som fångar Majas intresse. Efter ett tag är det mer påtvingat då en av de döda kvinnorna visar sig för henne. Det är inte bara namnet på polismannen som refererar till King. I hennes rum utspelas en scen i badkaret som för tankarna till ett visst rum i hotellet i The Shining.

Hennes studier går lite knackigt och hemsökelserna fortsätter samtidigt som hon hittar ett eventuellt mordvapen. Dessutom verkar någon var ute efter henne eller Nikita då de får sitt rum demolerat. Samtidigt blir hon förälskad i kurskamraten Jack som har en något svårtillgänglig personlighet.

Döden på en blek häst är en målning av Turner och alltså titeln på Hellbergs andra bok om Maja Grå. Styggelsen hyllade jag tokmycket och uppföljaren är inte dålig alls. Men det blir inte samma euforiska läsning utan en mer ordinär sträckläsning , förlåt skräckläsning ska det vara.

Semesterblandning

Nu är det verkligen sommar och semester. Läsningen blandas hej vilt nu beroende på humör och tillfälle. Igår avslutades Blodläge och för tillfället har jag fyra böcker igång samtidigt.

Skräcksommaren var tänkt att inledas idag med Amanda Hellbergs andra roman, det blir nog senare ikväll.

Sedan tidigare håller jag på med en samling av Edgar Allen Poes novller med tillhörande essäer av andra författare, den läsningen får väl för tillfället sägas vara ganska lågintensiv.

Mer intensiv är då Hundra procent fett, ett av Liv Strömquists underbara seriealbum om politik, heteronormer och annan satir. Större delen av den knäcktes under ett träd vid lekplatsen, samtidigt som barnen gjorde sand- och blomkaka.

I eftermiddag blev det ett första besök vid stranden och då följde Heather Pringles Härskarplanen med. Lite nazisthistoria i sommarvärmen…

Skräcksemester?

Det är bara några dagar sedan jag presenterade min semesterläsningshög och redan nu är jag beredd att ompröva den. I och för sig har jag redan börjat på Ett land i gryningen av Dennis Lehane så helt kommer jag inte svika ursprungsplaneringen. Den skildrar en intressant tid i Amerikas historia, börjar med Babe Ruth och spanska sjukan i slutet av första världskriget. 150 sidor in i berättelsen och jag är ganska glad för att det är ca 600 sidor kvar, för detta är lovande!

Efter Lehane kan det bli mer av skräckgenren istället, som just nu känns mer rätt än Flyga Drake. Visserligen hade jag med Andreas Roman i högen och med lite ond vilja kan man väl räkna Härskarplanen dit också. Men inspirerad av flera andra bokbloggare samt min bokhylla så blir det nog fler av samma sort.

Dark Places påminner om Peter Straubs storhet i samband med att han tilldelades en Bram Stoker Award för bästa roman med A Dark Matter. Det står flera olästa Straub i hyllan och med undantag för Talismanen och Black House som han skrev med King var det väldigt länge sedan jag läste något av honom. Varför vet jag inte för han är verkligen en ytterst bra skräckförfattare. Hur som helst så fick jag bråttom att beställa Ghost Story som har legat på vill-läsa-listan länge. ”Men du hade ju flera stående i bokhyllan!” kanske någon vill utropa. Mitt svar på det är: och? (som i sin tur inte är lika bra svar som engelskans so what, men i brist på annat…) Via Helena på Dark Places har jag också fått upp ögonen för Gillian Flynn som slank med i samma paket så nu väntar jag med spänning (moahaha!).

Sedan såg jag Fiktiviteters läsprojekt där hon fortsätter med Stephen Kings Det och det gjorde mig sugen på omläsning av mastodontböcker. Jag minns ännu har jag fullkomligen slukade 1200 sidor Det på en helg. Det är fortfarande en av de mest ultimata läsupplevelser jag haft.

Sedan verkar det finnas en hel uppsjö med ny svensk skräck att utforska också, t.ex. Anders Fagers Samlade kulter om man är sugen på noveller. I den klassen finns också Amanda Hellberg (som för övrigt har en underbar blogg om skrivande och föräldraskap) som jag hyllade efter att ha läst Styggelsen. Nu har jag fått hem nästa roman om Maja Grå: Döden på en blek häst. Hoppas, hoppas, hoppas att den är lika bra, för då är det rysningar att vänta!

Det står också lite klassiker och läskar i hyllan; en samling av Edgar Allen Poe, Dr Jekyll och Mr. Hyde, Udolphos mysterier m.m.

Se där det ser ju ut att kunna bli en riktig skräcksemester, dvs. riktigt lyckat!