Etikettarkiv: Chimamanda Ngozi Adichie

Årsbästalista 11-20

Tro´t eller ej, men nu blir det inte fler böcker lästa i år. Därför är det högtidligen dags att presentera listan på de bästa böckerna 2011. Det görs i två delar. Idag kommer de som jag satt på plats 11-20 och imorgon resterande 10. Alla utom den 20:e har fått högsta betyg, om än med viss tvekan på några längre ner på listan. Att 19 av de dryga 80 böcker jag har läst har fått 5 av 5 måste innebära att det var ett ganska bra läs-år!

20. Underbara dagar framför oss av Henrik Berggren. En storslagen biografi över Olof Palme som dessutom är en berättelse om hans samtid. Lite märkligt var det dock att mordet klarades av på en sida, då det trots allt utgör en viktig del av minnet som eftervärlden har av honom.

19. Flyga drake av Khaled Hosseini. En jobbig och underbar historia om Afghanistan, vänskap, svek, skuld och annat viktigt.

18. American Vampire av Stephen King och Scott Snyder. Back to basics i vampyrgenren, långt ifrån Twilight… Ett seriealbum om vampyrer som det ska vara, 1800-tal, blod och skräck.

17. En dåre fri av Beate Grimsrud. Årets sista utlästa bok fick också bli startskottet på det nordiska 2012. Gripande om konst och galenskap.

16. Änglahuset av Kerstin Ekman. Del tre i sviten om kvinnorna och staden Katrineholm. Inte riktigt lika knivskarp som andra delen, men närapå.

15. Hundra procent fett av Liv Strömquist. Seriealbum med underbar politisk satir av mästaren Liv!

14. Full Dark, No Stars av Stephen King. Fyra långnoveller om människor som drivs till att vilja begå mord. Starka berättelser som sammantaget var en grym läsning.

13. Någon i din säng av Andreas Roman. Jag har lite svårt att ta på vad som grep tag i mig med denna rysare. Men den slog an på ett kusigt bra sätt!

12. En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Strålande och hemsk berättelse om Nigeria och Biafraupproret.

11. 19 minuter av Jodi Picoult. Fantastiskt spännande och sorglig berättelse om en skolskjutning, hur ett samhälle går vidare efteråt och hur vi gärna dömer på förhand.


En halv gul sol – Chimamanda Ngozi Adichie

Ugwu är en fattig pojke från landet som får möjlighet att bli tjänare åt Odenigbo som är en politiskt engagerad akademiker i Nigeria. Olanna som är tillsammans med Odenigbo och därmed Ugwus husmoder är en kvinna med socialt patos som stödjer sin mans socialistiska och nationalistiska engagemang. Hon flyttar ihop med Odenigbo för att bilda familj och tillsammans har de dottern Baby som, ska det visa sig, har kommit till dem på ett ganska okonventionellt sätt. Olannas tvillingsyster Kainene träffar engelsmannen Richard som är i Nigeria för att skriva en bok och känner sig allt mer som afrikan än som europé. Kring dessa personer kretsar berättelsen och relationerna mellan dem är allt annat än okomplicerade.

 

Tiden är 1960-tal och inbördeskriget i Nigeria bryter ut med etnisk förföljelse, massakrer och svält som följd. Biafra utropas som självständig stat som svar på att folkgruppen igbo har utsatts för förtryck i Nigeria efter en militärkupp. Landet som har skapats av brittisk kolonialism utan hänsyn till befolkningens vilja är nu splittrat på flera sätt. Motsättningarna leder till en katastrof i slutet av 60-talet då mängder av människor får sätta livet till p.g.a. krig och svält. Titeln på boken En halv gul sol är tagen från Biafras flagga som i mitten hade en sol som var på väg att gå upp. Soluppgången blir också symbol för det hopp som människorna i det nya landet bär att framtiden ska bli ljus och att kriget mot Nigeria kommer att vinnas. ”Om solen vägrar gå upp, förmår vi den att gå upp.” lyder ett talesätt som blir som en slogan för karaktärerna i boken.

 

Boken handlar inte mycket om själva kriget, mer än vad människorna hör på radion och diskuterar om händelserna. Istället ligger fokus på hur deras vardag förändras och därmed de själva, i och med de försämringar de upplever. Deras frihet beskärs, maten tar slut, konflikter uppstår och döden lurar hela tiden i närheten på grund av hunger, sjukdomar och våld. Samtidigt försöker man så gott det går att upprätthålla ett liv av normalitet, både Ugwu och Olanna försöker undervisa barnen i flyktinglägret så att de inte ska hamna för långt efter när kriget är över. Kriget blir ändå en företeelse som allt annat måste relateras till, det påverkar allas sinnesvärld såväl som praktiska göromål. Inte minst barnen drabbas av detta, vilket följande stycke är ett exempel på:

 

De lekte krig. Fyra pojkar. Dagen innan hade de varit fem. Ugwu kom inte ihåg det femte barnets namn – var det Chidiebele eller Chidiebube? – men han kom ihåg att pojkens mage på sistone hade börjat se ut som om han svalt en fet fotboll, och att hans huvud var fullt av kala fläckar, och att hans hud skiftade från mahognybrunt till en sjuklig gul nyans. De andra barnen hade retat honom: Brödfruktsmagen. En gång ville Ugwu säga åt dem att sluta så att han kunde förklara för dem vad kwashiorkor var – han kanske kunde läsa upp sin beskrivning av kwashiorkor för dem. Men han bestämde sig för att låta bli. Han såg ingen nytta i att förbereda dem för något som han var säker på att de skulle drabbas av förr eller senare. Ugwu kunde inte dra sig till minnes att pojken någonsin varit biafransk officer när de lekte, som Hans Excellens eller Achuzie; han hade alltid fått vara nigerian, antingen Gowon eller Adenkule, vilket innebar att han alltid besegrades och slutligen blev tvungen att falla död ner på marken. Ugwu undrade om pojken hade tyckt om det eftersom han på så vis fick möjlighet att ligga och vila en stund på gräset.

 

Det är en realistisk och inte alltför sentimental beskrivning av krigets fasor, berättad av en författare vars föräldrar upplevt mycket av det som boken tar upp. Som läsare lär man sig mycket om Nigeria och Biafras historia, liksom hur krig påverkar människorna som inte deltar i strid men drabbas av dess följder. Som alltid när det handlar om afrikanska konflikter häpnar man över den kolonialistiska cynismen som omvärlden visar. Istället för att ta ansvar för det som man ställt till med så skylls konflikter och umbäranden enbart på enskilda folkgrupper eller ledare. Fördelen med En halv gul sol är att den inte förenklar krigets orsaker utan tvärtom får med olika perspektiv. Adichies historielektion får läsaren att lära sig något, att tänka efter och att vilja veta mer. Förutom att det är en berättelse som griper tag!

 


Läsa och lära nytt

Efter att ha tuggat igenom flera böcker på kort tid har det nu tagit lite längre tid med Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol. Det beror varken på att det är en tråkig bok eller någon lässvacka. Snarare är det effekt av mer aktiv semester med annat än läsning på programmet. Stockholmsbesöket fick ändå ganska mycket boktema med två olika biblioteksbesök och ett stopp på SF-bokhandeln. Några sidor blev det i samband med bilåkandet också, men det är en maffig bok som kräver lite tid för sammanhängande läsning.

Drygt halvvägs in i Orange Prize-belönade En halv gul sol har jag lärt mig en hel del om Nigerias och utbrytarstaten Biafras historia. Det är en sådan där härligt lång bok om olika fiktiva personer som har placerats i ett verkligt historiskt skeende. Om det är välskrivet så blir det ofta väldigt bra. Jag gillar när man både lär sig något från läsningen och blir nyfiken på att veta mer. Parallellt med läsningen kan man kolla Wikipedia eller på annat sätt ta reda på mer om den historia som skildras.

Fler bra böcker som skildrar människor i samband med historiska perioder i ett land:

Utrensning av Sofi Oksanen om Estland före, under och efter Sovjetiskt förtryck.

Ett land i gryningen av Dennis Lehane om Boston under 1910-talet.

Middlesex av Jeffrey Eugenides om en turkisk familj som anländer till Amerika.

Mäster av Alexandra Coelho Ahndoril om August Palm och arbetarrörelsens födelse i Sverige.

Dragspelarens son av Bernardo Atxaga om Baskien under fascistregimen i Spanien.

Kärlekens mörka sida av Rafik Schami om Syriens historia.

Andarnas hus av Isabel Allende om Chiles historia.

Jan Guillous Arn-böcker kan väl också med god vilja tas med här.


Semesterläsningshögen

De nominerade till sommarens läsning är…20110617-190912.jpgÄntligen är sommarlovet här, även för lärare! Det blir kanske lite mer tid för läsning, eventuellt med ett glas rosé på uteplatsen några soliga kvällar? Låter som en plan eller hur! Finns det något särskilt som man vill ta sig an i sommar på bokfronten? Många andra verkar planera sin läsning väldigt mycket, det är Twilight-tema, Fantasysommar, tyskspråkigt (med tanke på bokmässan) eller en salig blandning, andra tipsar om bra läsning.

Själv har jag lite svårt för att planera läsningen eftersom den styrs mycket av vad man är sugen på för stunden. Men dessa böcker som jag hade i bokhyllan ligger i alla fall bra till:

Francys Evangelium av Amanda Lind: Johanna Nilsson är en favoritförfattare och detta är hennes första thriller under pseudonym, intressant!

Hundra procent fett av Liv Strömqvist: Seriealbum när det är som bäst, satir!

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie: Vinnare av Orange Prize och Adichie är nu mer aktuell med Lila Hibiskus. Nyfiken på gul.

Flyga drake av Khaled Hosseini: Efter Tusen strålande solar har jag länge tänkt läsa denna som var i ropet för ett par år sedan, både som bok och film.

Blodläge av Johan Theorin: En av Sveriges bästa deckarförfattare tycker jag efter att ha läst Skumtimmen och Nattfåk, man kan inte gå en hel sommar utan lite skön spänning!

Baby Jane av Sofi Oksanen: Utrensning var bland det bästa jag läst och Oksanen ska det bli mer av!

Någon i din säng av Andreas Roman: De svenska skräckförfattarna ploppar upp som svampar just nu, men Roman har varit med ett tag.

Härskarplanen av Heather Pringle: Lite riskfyllt med detta historiska reportage, med tanke på hur trött jag är på andra världskriget i historia-undervisningen, men denna kan nog vara riktigt bra.

Ett land i gryningen av Dennis Lehane: Inköpt på en bokrea för ett par år sedan, ingår i dammlistan trots att Lehane är en av de som inte brukar stå oläst särskilt länge här.

Blonde av Joyce Carol Oates: Den fiktiva biografin om Marilyn Monroe hyllas av så många och kanske är det läge för att ta sig an denna tegelsten. Jag väntar fortfarande på den där riktiga Oates-upplevelsen som så många har drabbats av.

Förutom dessa kan det säkert bli andra som seglar upp som sommarkandidater, t.ex. har jag en Amanda Hellberg på väg med posten, dammböckerna är fler än bara Lehane, biblioteket är inte stängt hela sommaren och dessutom ligger det två trilogier av Kerstin Ekman och väntar. Sommaren kan också vara en bra tid för lite ljudböcker och då är jag en av få som köpt Tjärven av John Ajvide Lindqvist, kan kanske passa bra ihop med mina nya löparskor? Brist på böcker är det aldrig, tid däremot…

Vad läser du i sommar?


Semesterläsningshögen

De nominerade till sommarens läsning är…20110617-190912.jpgÄntligen är sommarlovet här, även för lärare! Det blir kanske lite mer tid för läsning, eventuellt med ett glas rosé på uteplatsen några soliga kvällar? Låter som en plan eller hur! Finns det något särskilt som man vill ta sig an i sommar på bokfronten? Många andra verkar planera sin läsning väldigt mycket, det är Twilight-tema, Fantasysommar, tyskspråkigt (med tanke på bokmässan) eller en salig blandning, andra tipsar om bra läsning.

Själv har jag lite svårt för att planera läsningen eftersom den styrs mycket av vad man är sugen på för stunden. Men dessa böcker som jag hade i bokhyllan ligger i alla fall bra till:

Francys Evangelium av Amanda Lind: Johanna Nilsson är en favoritförfattare och detta är hennes första thriller under pseudonym, intressant!

Hundra procent fett av Liv Strömqvist: Seriealbum när det är som bäst, satir!

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie: Vinnare av Orange Prize och Adichie är nu mer aktuell med Lila Hibiskus. Nyfiken på gul.

Flyga drake av Khaled Hosseini: Efter Tusen strålande solar har jag länge tänkt läsa denna som var i ropet för ett par år sedan, både som bok och film.

Blodläge av Johan Theorin: En av Sveriges bästa deckarförfattare tycker jag efter att ha läst Skumtimmen och Nattfåk, man kan inte gå en hel sommar utan lite skön spänning!

Baby Jane av Sofi Oksanen: Utrensning var bland det bästa jag läst och Oksanen ska det bli mer av!

Någon i din säng av Andreas Roman: De svenska skräckförfattarna ploppar upp som svampar just nu, men Roman har varit med ett tag.

Härskarplanen av Heather Pringle: Lite riskfyllt med detta historiska reportage, med tanke på hur trött jag är på andra världskriget i historia-undervisningen, men denna kan nog vara riktigt bra.

Ett land i gryningen av Dennis Lehane: Inköpt på en bokrea för ett par år sedan, ingår i dammlistan trots att Lehane är en av de som inte brukar stå oläst särskilt länge här.

Blonde av Joyce Carol Oates: Den fiktiva biografin om Marilyn Monroe hyllas av så många och kanske är det läge för att ta sig an denna tegelsten. Jag väntar fortfarande på den där riktiga Oates-upplevelsen som så många har drabbats av.

Förutom dessa kan det säkert bli andra som seglar upp som sommarkandidater, t.ex. har jag en Amanda Hellberg på väg med posten, dammböckerna är fler än bara Lehane, biblioteket är inte stängt hela sommaren och dessutom ligger det två trilogier av Kerstin Ekman och väntar. Sommaren kan också vara en bra tid för lite ljudböcker och då är jag en av få som köpt Tjärven av John Ajvide Lindqvist, kan kanske passa bra ihop med mina nya löparskor? Brist på böcker är det aldrig, tid däremot…

Vad läser du i sommar?


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 271 other followers

%d bloggers like this: