Skräck och normalitet

Under mässan var det många intressanta programpunkter som krockade. Men allra svårast blev det att välja klockan 12 på söndagen. Eftersom jag redan igår lyssnade på och träffade Amanda Hellberg, valde jag bort hennes samtal med Johanna Koljonen och Jenny Milewski, trots att det gjorde lite ont. Istället lyssnade jag till Mattias Hagberg och Johan Theorin i ABF:s monter. De pratade om skräckgenren utifrån föreställningar om normalitet bl.a.

Mattias Hagberg fick jag också en trevlig liten pratstund med, samt ett signerat exemplar av Herredjuret. Efter att ha läst hans Rekviem för en vanskapt som jag älskade, var jag nyfiken även på hans tidigare bok som inte är en skönlitterär roman. Johan Theorin har jag också gillat och vid samtalet insåg jag att hans novellsamling På stort Alvar innehåller en hel del skräck. Theorin som kom ut som stor skräckfantast, berättade om hur han som barn tog del av öländska spökhistorier och fick höra av bibliotekarien att de som gillar att bli skrämda nog borde vara inspärrade…

Hagbergs skräckdebut som jag recenserade på Litteraturmagazinet, handlar mycket om normalitet och hur vi skapar monster som blir en motbild till den norm som vi själva vill tillhöra. Lite paralleller till Gardells seminarium igår kunde jag dra om norm och ”den andre”. Theorin fyllde också i med att påstå att vi i skräckgenren söker en trygghet genom att se någon annan som utsätts för skrämmande saker. Hagberg menar att skräckgenren är utmärkt för att diskutera hur vi konstruerar normer, på 1800-talet såväl som idag. Det var intressant att höra hur han menade att ren rasism är sådant som vi till viss del har motat undan, men att den vite, heterosexuelle, mannen som norm blir allt starkare. Han fick också frågan om han inte med sin idéroman bryter mot en oskriven regel om skönlitteratur som enbart berättelse. Jag gillade hans svar; ”Skönlitteratur är som bäst när den vill någonting.”

Det var ett intressant samtal, men nu hoppas jag också att jag kan se Hellberg/Koljonen/Milewski i efterhand på något sätt…

Återvinning: Skumtimmen

Det känns helt rätt tid att köra lite återvinning, då maj brukar vara en ganska hektisk tid på jobbet och just nu har jag lite idétorka vad gäller inlägg på bloggen.  Därför kommer här ytterligare en recension som tidigare publicerats på bokbloggen.com 2007:

I skumtimmen, i skymningen mellan dagens ljus och kvällens mörker, berättas de mest skrämmande historierna. Boken börjar när sexårige Jens försvinner i den öländska dimman med en okänd man. Många år senare, i bokens nutid, skickas en liten barnsandal till Jens morfar och mamman Julia tvingas till ön återigen. Hennes liv präglas fullständigt av hennes sons försvinnande för över trettio år sedan. Hon bor i Göteborg och är sjukskriven. Den övriga familjen har hon inte mycket kontakt med, men nu måste hon träffa sin far Gerlof som bor på ett ålderdomshem i närheten av Stenvik, där Julia växte upp. Gerlof, som inte minst plågas av skuldkänslor, försöker reda ut omständigheterna kring Jens död.

Hur fungerar en deckare på Öland? Det blir ganska mycket en klassisk mordhistoria i idyllen, där då och nu flätas samman. Gamla brott förenas med nya, när Gerlofs vän Ernst hittas död i ett nedlagt stenbrott. Om de dimmiga hedarna tjänar som miljö i engelska deckare, spelar Alvaret på Öland en stor roll i Theorins bok. Det karga landskapet sätter stämningen i berättelsen. Bland buskarna och stenarna på Alvaret härjade också mördaren Nils Kant i samband med andra världskrigets slut. Kan han ha haft något med Jens försvinnande att göra, trots att han faktiskt begravdes tio år tidigare? Det går många rykten och berättas många skrönor bland människorna på ön. Den gamle sjökaptenen Gerlof känner till de flesta och lägger sitt eget pussel.

Under besöket på Öland träffar Julia polismannen Lennart, som också bär på otrevliga minnen från det förflutna. De upptäcker att de har mycket gemensamt och träffas allt mer. När Julia inser att Jens troligen dog i samband med försvinnande kan hon lättare acceptera tragedin och gå vidare med livet. Mötet med Lennart underlättar hennes svårmod och de dagliga vinflaskorna blir allt färre.

Theorins debut är helt klart godkänd även om han kanske inte tillför deckargenren så värst mycket nytt. Berättelsen är spännande och känner man till lite om Öland ger det en liten extra krydda.

Sankta Psyko – Johan Theorin

Jan är förskolelärare och söker jobb på Gläntan  i staden Valla, Theorin har därmed lämnat Öland för denna psykologiska thriller. Det är inte en helt vanlig förskola då den ligger i anslutning till den rättspsykatriska kliniken Sankta Patricia. Syftet med förskolans verksamhet är att barnen ska kunna ha kontakt med sina föräldrar som är intagna där. Berättelsen börjar med antagningsintervjun och redan där förstår man att Jan, som verkar vara en trevlig person och bra förskolelärare, bär på en hemlighet från det förflutna. Många år tidigare lämnade han ett barn ute i skogen vid en lek på Lodjuret där han vikarierade. Det går dock obemärkt förbi och han blir anställd på Gläntan

Barnen på Gläntan fäster sig snart vid Jan som är både barnkär och professionell i sin yrkesroll. Det visar sig snart att han har ytterligare ett syfte med att jobba där, förutom aktiviteterna med barnen. Han är ganska säker på att en kvinna som heter Alice Rami, en tidigare sångerska som han vill träffa, sitter på Sankta Patricia. Han hittar bl.a. handgjorde böcker på avdelningen som visar tecken på att det kan vara Rami som har gjort dem. Personalen har emellertid inte tillträde till kliniken förutom när de följer barnen till besöksrummet. Jan börjar leta efter en väg in till Rami och får oväntad hjälp från flera håll, bl.a. hans kollega Hanna som också verkar ha något mystiskt ärende dit. Så småningom blir Jan också kurir för att smuggla in brev till patienterna på kliniken, då ser han sin chans att få kontakt med Rami och kanske möjlighet att slutligen få träffa henne.

Bokens största förtjänst är nog personporträttet av Jan. Som på en lök skalar Theorin fram de olika sidorna av honom och allt eftersom får läsaren ta del av hela hans personlighet. Först är Jan mest en trevlig kille som man gärna skulle se som personal på barnens förskola. Sedan växlar perspektivet ordentligt när man får ta del av det han utsätter ett barn för på sin första arbetsplats. Det får mig att knyta nävarna av ilska. Sedan ökar sympatin när man får veta mer om hans bakgrund som barn och utsatt tonåring, vilket har betydelse både för händelsen på Lodjuret och för önskan han har att få träffa Rami. Mot slutet tappar han kontrollen och hans plan går inte riktigt som planerat.

Sankta Psyko är en ganska ojämn berättelse som handlar om psykisk sjukdom och barns utsatthet. Emellanåt är det en mycket intressant historia om Jans tonår, Rami och pojken som lämnas i skogen. Förutom de händelser som behandlar barn som utsätts för hemska upplevelser, får jag dock inte riktigt den känslan som man vill ha av en riktigt bra thriller. Kanske är det uppläsningen som gör det, den är inte dålig men jag är inte riktigt bekväm med den. Möjligen hade det funkat bättre att läsa än att lyssna för att få ett bättre flyt i historien. Dessutom är det några ganska otroliga vändningar i slutet som inte riktigt håller hela vägen. Den sista twisten som avslutar boken blir i och för sig en ordentlig kalldusch och vänder upp och ner på mycket av det som läsaren har tagit del av. Alla vändningarna gör dock att trovärdigheten minskar och det som ska vara en spännande upplösning blir för mig mest en besvikelse.

Blodläge – Johan Theorin

Blodläge kretsar kring ett stenbrott på norra Öland, älvor och troll samt en gammal porrkung. Mitt i detta befinner sig Per Mörner som flyttar till det gamla huset som han ärvt. Med sig har han sina två barn, tvillingarna Jesper och Nilla. På väg till Öland blir Jesper nästan påkörd av en bil som väjer av vägen. Det visar sig att paret i bilen, Max och Vendela Larsson, är blivande grannar till Mörner, de har flyttat in i en nybyggd lyxvilla i Stensvik. Max är författare till flera böcker om bl.a. psykologi och matlagning, medan Vendela precis som Mörner har kopplingar till ön. Vendela bjuder in grannskapet till fest som skapar flera trådar i den historia som senare rullas upp.

Per har fullt upp med sin dotter som har någon allvarlig sjukdom som gör att hon blir återkommande inlagd på Kalmars sjukhus. Dessutom råkar hans far, den ökände ”Jerry” Mörner ut för en mordbrännare som tänder eld på huset och studion där han bor. Jerry har efter en stroke svårt att kommunicera, men tack vare ett telefonsamtal lyckas han kontakta Per och denne räddar honom från branden i sista sekund. Däremot brinner två andra personer inne och Per ser en man försvinna från platsen. Resten av boken blir ett pussel där Per försöker nysta i faderns gamla porrföretag efter vem som kan ha varit ute efter honom.

Vendela som vuxit upp på ön använder tiden för att försöka hitta sig själv och tar hjälp av de älvor på Alvaret, som hon i sin barndom sökt kontakt med. Parallellt med Mörners kriminalfall löper hennes barndomshistoria, med en förståndshandikappad bror och en far som tappar fotfästet. Hon bär mycket skuld som återkommer när hon söker sig till den Älvasten där man kan få sina önskningar uppfyllda. Hennes historia tvinnas också in i den som Gerlof, en återkommande karaktär i Theorins Ölandsdeckare, tar del av när han läser sin avlidna hustrus dagböcker om en ”byting” från stenbrottet.

Theorin är skicklig på att skapa suggestiva miljöer med karaktärer som passar bra in i en deckare. Blodläge skapar dock inte riktigt samma känsla för de inblandade, trots många tragiska öden. Visst flyter läsningen ganska enkelt, men spänningen är inte densamma som i de två första, Skumtimmen och Nattfåk, som var mycket bra. Det blir lite för många nya vändningar i historien för att behålla trovärdigheten och intresset i läsningen. Upplösningen följer i och för sig den röda tråden i boken väl, men blir lite för klyschig. Ett mellanspel i Theorins årstidsdeckare som förhoppningsvis höjer sig en klass till den fjärde som kommer snart.

Semesterläsningshögen

De nominerade till sommarens läsning är…Äntligen är sommarlovet här, även för lärare! Det blir kanske lite mer tid för läsning, eventuellt med ett glas rosé på uteplatsen några soliga kvällar? Låter som en plan eller hur! Finns det något särskilt som man vill ta sig an i sommar på bokfronten? Många andra verkar planera sin läsning väldigt mycket, det är Twilight-tema, Fantasysommar, tyskspråkigt (med tanke på bokmässan) eller en salig blandning, andra tipsar om bra läsning.

Själv har jag lite svårt för att planera läsningen eftersom den styrs mycket av vad man är sugen på för stunden. Men dessa böcker som jag hade i bokhyllan ligger i alla fall bra till:

Francys Evangelium av Amanda Lind: Johanna Nilsson är en favoritförfattare och detta är hennes första thriller under pseudonym, intressant!

Hundra procent fett av Liv Strömqvist: Seriealbum när det är som bäst, satir!

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie: Vinnare av Orange Prize och Adichie är nu mer aktuell med Lila Hibiskus. Nyfiken på gul.

Flyga drake av Khaled Hosseini: Efter Tusen strålande solar har jag länge tänkt läsa denna som var i ropet för ett par år sedan, både som bok och film.

Blodläge av Johan Theorin: En av Sveriges bästa deckarförfattare tycker jag efter att ha läst Skumtimmen och Nattfåk, man kan inte gå en hel sommar utan lite skön spänning!

Baby Jane av Sofi Oksanen: Utrensning var bland det bästa jag läst och Oksanen ska det bli mer av!

Någon i din säng av Andreas Roman: De svenska skräckförfattarna ploppar upp som svampar just nu, men Roman har varit med ett tag.

Härskarplanen av Heather Pringle: Lite riskfyllt med detta historiska reportage, med tanke på hur trött jag är på andra världskriget i historia-undervisningen, men denna kan nog vara riktigt bra.

Ett land i gryningen av Dennis Lehane: Inköpt på en bokrea för ett par år sedan, ingår i dammlistan trots att Lehane är en av de som inte brukar stå oläst särskilt länge här.

Blonde av Joyce Carol Oates: Den fiktiva biografin om Marilyn Monroe hyllas av så många och kanske är det läge för att ta sig an denna tegelsten. Jag väntar fortfarande på den där riktiga Oates-upplevelsen som så många har drabbats av.

Förutom dessa kan det säkert bli andra som seglar upp som sommarkandidater, t.ex. har jag en Amanda Hellberg på väg med posten, dammböckerna är fler än bara Lehane, biblioteket är inte stängt hela sommaren och dessutom ligger det två trilogier av Kerstin Ekman och väntar. Sommaren kan också vara en bra tid för lite ljudböcker och då är jag en av få som köpt Tjärven av John Ajvide Lindqvist, kan kanske passa bra ihop med mina nya löparskor? Brist på böcker är det aldrig, tid däremot…

Vad läser du i sommar?

Semesterläsningshögen

De nominerade till sommarens läsning är…Äntligen är sommarlovet här, även för lärare! Det blir kanske lite mer tid för läsning, eventuellt med ett glas rosé på uteplatsen några soliga kvällar? Låter som en plan eller hur! Finns det något särskilt som man vill ta sig an i sommar på bokfronten? Många andra verkar planera sin läsning väldigt mycket, det är Twilight-tema, Fantasysommar, tyskspråkigt (med tanke på bokmässan) eller en salig blandning, andra tipsar om bra läsning.

Själv har jag lite svårt för att planera läsningen eftersom den styrs mycket av vad man är sugen på för stunden. Men dessa böcker som jag hade i bokhyllan ligger i alla fall bra till:

Francys Evangelium av Amanda Lind: Johanna Nilsson är en favoritförfattare och detta är hennes första thriller under pseudonym, intressant!

Hundra procent fett av Liv Strömqvist: Seriealbum när det är som bäst, satir!

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie: Vinnare av Orange Prize och Adichie är nu mer aktuell med Lila Hibiskus. Nyfiken på gul.

Flyga drake av Khaled Hosseini: Efter Tusen strålande solar har jag länge tänkt läsa denna som var i ropet för ett par år sedan, både som bok och film.

Blodläge av Johan Theorin: En av Sveriges bästa deckarförfattare tycker jag efter att ha läst Skumtimmen och Nattfåk, man kan inte gå en hel sommar utan lite skön spänning!

Baby Jane av Sofi Oksanen: Utrensning var bland det bästa jag läst och Oksanen ska det bli mer av!

Någon i din säng av Andreas Roman: De svenska skräckförfattarna ploppar upp som svampar just nu, men Roman har varit med ett tag.

Härskarplanen av Heather Pringle: Lite riskfyllt med detta historiska reportage, med tanke på hur trött jag är på andra världskriget i historia-undervisningen, men denna kan nog vara riktigt bra.

Ett land i gryningen av Dennis Lehane: Inköpt på en bokrea för ett par år sedan, ingår i dammlistan trots att Lehane är en av de som inte brukar stå oläst särskilt länge här.

Blonde av Joyce Carol Oates: Den fiktiva biografin om Marilyn Monroe hyllas av så många och kanske är det läge för att ta sig an denna tegelsten. Jag väntar fortfarande på den där riktiga Oates-upplevelsen som så många har drabbats av.

Förutom dessa kan det säkert bli andra som seglar upp som sommarkandidater, t.ex. har jag en Amanda Hellberg på väg med posten, dammböckerna är fler än bara Lehane, biblioteket är inte stängt hela sommaren och dessutom ligger det två trilogier av Kerstin Ekman och väntar. Sommaren kan också vara en bra tid för lite ljudböcker och då är jag en av få som köpt Tjärven av John Ajvide Lindqvist, kan kanske passa bra ihop med mina nya löparskor? Brist på böcker är det aldrig, tid däremot…

Vad läser du i sommar?